Carolina Pansar – Borås Löparklubb

Carolina Pansar

Carolina Pansar är en av våra medlemmar som springer lååååångt!
Förra helgen var tänkt att hon skulle sprungit Hallands Ultra-Beach Trailrun. 200 miles (32 mil) terränglöpning mellan Göteborg och Båstad. Dessvärre blev evenemanget framskjutet till nästa år.

När och hur upptäckte du löpningen?

Jag har egentligen inte sprungit så länge. Började springa regelbundet för ca 4år sen. Minns faktiskt inte varför jag bestämde mig för att börja springa då, var nog mest för att träna upp konditionen. Men nu har löpningen en helt annan betydelse. Den är en del av mig och jag kan inte tänka mig att vara helt utan den.

Vad är tjusningen med att springa långt och länge?

Jag har aldrig lockats av att springa fort och pressa tider. Snarare tvärtom. Det har gett mig ångest och gjort att jag inte alls gillar löpningen. Jag älskar däremot att utmana mig genom att springa längre och längre och gärna genom lite tuffare terräng. Finns inget bättre än känslan i kroppen att kunna fortsätta springa i evighet. Det går inte fort, men det är inte heller det viktiga för mig.

Vad har du för mål härnäst?

Den största utmaningen i år är Kullamannen 100 Miles i november. Tror det kommer bli ett tufft och tidskrävande lopp. Är lite orolig att jag inte kommer hinna ta mig igenom loppet inom maxtiden. Och där ligger väl min svaga punkt. Jag är rejält uthållig men inte så snabb. Det är väl lite av mitt mål framöver. Att försöka träna upp så att jag kan bli lite snabbare på ultra, utan att fokusera för mycket på farten då den lätt kan ge mig stress och ångest. Det är en balansgång. Nästa år hoppas jag även att HUB blir av, så att jag får utmana mig själv med ett tufft 200 Miles lopp.

Hur många löparskor har du och alternerar mellan?

Brukar köpa kanske 3-4 skor per år. Har ca 12-13 par löparskor hemma just nu, men det är väl framförallt 4-5 skor jag varierar mellan. Man får ju sina favoriter.

Springer du helst med eller utan hörlurar?

Både och. Oftast lyssnar jag på podd när jag springer hemma, men jag kan lika gärna springa utan att lyssna på något. På tävlingar brukar jag aldrig springa med lurar. Oftast kräver loppen lite navigering och koncentration och då vill jag inte ha något som stör.

Landsväg eller terräng?

Terräng, utan tvekan.

Löparväst eller löparbälte?

Löparväst

Rundbana eller A till B?

Definitivt från A till B. För mig är ultra ett äventyr lika mycket som det är löpning. Och det är svårt att få känslan av äventyr på en rundbana.

Beskriv ditt favoritträningspass!

Mitt favoritträningspass är när jag ger mig ut i skogen utan någon direkt plan. Vet inte exakt hur långt eller hur länge jag ska vara ute, utan det blir som det blir. Jag springer i det tempot som passar mig för dagen. Känner jag för det så lägger jag in lite fartintervaller då och då, eller så skippar jag det helt och går i alla backar istället. Det blir ett löppass helt utan krav, jag gör det jag mår bäst av just då.

Berätta om den ”prestation” som du är mest stolt över hittills!

Det måste vara de längsta loppen jag gjort, 100 Miles. Är nog mest stolt över det senaste 100 Miles loppet jag sprang i våras. Dark Trail 100 Miles. Var ett virtuellt lopp, men ändå att man behövde springa på originalbanan. Jag sprang tillsammans med en kompis. Det var start i Örkelljunga, sen sprang man mot Båstad och sen vidare längs kusten mot Kullens fyr på Kullaberg. Älskade den varierande och bitvis tuffa terrängen. Att ta sig igenom natten längs havet då det regnade och blåste rejält var en utmaning. Det var en häftig upplevelse. Och få avsluta med den sista milen på Kullaberg var magiskt.